En blogg av Magnus och Sophy – Världen enligt oss


Ansvarsfulla människor
december 1, 2010, 8:51 f m
Filed under: Amatheus, Av Sophy, Barnpedagogik, klimatarbete, Klimatet, Världen

Idag är det en artikel om Jonas Paulsson, initiativtagaren till Köttfri måndag, i SvD. Läs här: http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/driften-att-overleva-slog-till_5755947.svd

Artikeln handlar inte så mycket om just Köttfri måndag, som för övrigt är en fantastisk kampanj, utan mer om Jonas resa, från tillväxtälskande moderat till miljöpartist och ansvarsfull medmänniska. Och människor som han inspirerar mig väldigt mycket. För han är inte någon som är född skogsmulle eller hela sitt liv brytt sig om de här sakerna. Men när faktan väl kom på bordet så tog han in det och försökte få till en förändring. Istället för att stänga av och vända blad så tog han ansvar. Och det är inget han bara bryr sig om bakom stängda dörrar, han går aktivt ut och visar att han tar ställning. Och därigenom inspirerar andra att göra detsamma.

Ansvar är inte att att se till att ens barn har mat för dagen bara idag, eller se till att de kommer till skolan. Ansvar är att se till att barnen har en framtid på den här planeten. Och ansvar är verkligen inte att låta maten för dagen vara kött. Ansvar är att berätta att kött är något som allvarligt försämrar deras möjlighet att ha en framtid på den här planeten och sedan ansvarsfullt visa och ge andra, lika goda, alternativ och berätta att detta, detta är det bästa jag kan ge dig och därför är det det du får. Ansvar är att lära barnen medkänsla och att alla människor är lika mycket värda. Idag lever vi i Sverige inte så. Vi lever som att vi har rätt att göra och leva hur vi vill, oberoende av konsekvenserna det ger resten av människorna i världen.

Såklart kommer det direkt massa kommentarer på en sån här artikel. För det finns så många människor i Sverige som slåss för sitt liv (och BARA sitt eget liv) om att få fortsätta förneka och leva på som de alltid gjort. De vägrar att tänka/leva nytt och känner sig direkt hotade om man säger att deras sätt att leva inte är ett bra sätt att leva. Människor som ÄR sina prylar, ÄR sitt kött på tallriken. Och om vi tar det ifrån dem, vad har de då kvar?

I så många länder finns inte ens den här förnekelse diskussionen. Där är klimatförändringarna ett faktum och det handlar istället om ”vad ska vi göra åt det?” och ”hur skyddar vi oss mot dessa förändringarna med livet i behåll?”.

Jag är en väldigt positiv människa nu för tiden. Efter ett ”långt” liv i negativitet och destruktivitet så tror jag faktiskt nu att vi kommer att fixa det. Jag tror inte att det kommer bli lätt och jag tror att det kommer hända väldigt mycket jobbigt först, vilket gör väldigt ont att se för jag vet att min 3-åring kommer att få uppleva det. Men av alla de positiva krafter jag träffar på i mitt arbete så är jag övertygad om att den här förändringen är på gång och att det kommer att gå. Jag ska banne mig se till att det går. Men jag säger också som Mattias Klum, världskänd naturfotograf för National Geographic, som förra veckan under ett seminarium sa något i stil med detta: ”Jag kan vänta i veckor på djuren och att ta den perfekta bilden, då har jag ett fantastiskt tålamod. Men jag har faktiskt börjat tappa tålamodet med min egen art. Vi har vetat det här så länge nu och ändå agerar vi inte.”

Jag är stolt över att vara jag. Och jag är stolt över människor som Jonas Paulsson. Jag önskar önskar att jag kunde vara stolt över alla mina medmänniskor, men det kan jag inte. För mycket av det som människor gör gör väldigt ont. Och det skadar både mig, lilla Amatheus och så många människor på andra sidan jorden. Men jag vet att det inte skulle behöva vara så och jag vet att det går att förändra. Och det är min drivkraft och övertygelse. Jag vet att det går att förändra.

/Sophy

Annonser


Livet är magiskt

Vårt flyt och flow bara fortsätter här och livet blir mer och mer som en saga. Tror aldrig jag har varit så här positiv och ju mer positiv jag är desto mer positiva saker händer. Det är helt fantastisk och som en saga, det jag önskar händer :)

Igår var vi ju på LEVA-galan, se inlägg nedan, där jag blev nominerad till en av tre Årets Eldsjäl 2010. Förra veckan var jag till Örebro på en konsulentträff inom bildningsförbundet NBV. Här fick jag en halvtimme där jag berättade dels om vårt visningpaket med filmen HOME och Heroes of Today och dels om min bakgrund som självskadeperson och hur detta hör ihop. Allihopa blev väldigt ivriga att börja använda sig av vårt verktyg och NBV kommer nu köpa ett paket var till alla deras 15 avdelningar. Trots att de skulle göra detta så var det en kvinna som direkt efter min dragning satte sig vid en dator och själv beställde tre ex av filmen. Och någon dag senare kom det en beställning på två extra paket från en lokalavdelning. Vi pratade även mer efteråt om öppningar för mig att komma ut och prata mer om dessa grejer.

Fantastiska människor var det och det var också en härlig känsla under den efterkommande middagen som serverades då det var en väldigt upplyftande stämning och alla skålade alkoholfritt. Tycker att sånt är väldigt skönt, att komma ifrån den här alkoholkulturen som ständigt knackar på dörren annars.

På kvällen, när jag tog tåget tillbaka, så skulle sedan allihopa se filmen HOME som kvällsaktivitet. Och så idag, när jag skulle gå och köpa lite vegansushi till mig och Magnus så kom jag ändå fram till restaurangen när jag upptäckte att jag glömt plånboken hemma. Så jag fick gå tillbaka, hämta den, och sen när jag kom tillbaka till sushistället så stod fantastiska Ann-Sofie, som hade bjudit in mig till Örebro, i kön. (vilken jag hade missat om jag inte glömt plånboken första gången :). Och hon berättade att människor hade suttit och gråtit när de sett filmen och att de blivit oerhört berörda och bara längtat efter att sätta igång att använda filmen och vårt paket. Vilket känns så himla kul! För filmen funkar liksom hos alla! Och någon hade även nämnt att den kanske skulle börja äta mindre kött nu, tjohoo! :)

Så förutom allt detta flow, och att vi varje dag är så tacksamma att Amatheus får gå på världens bästa dagis Lilla Ellen Key, och att allting bara går framåt framåt FRAMÅT med vårt projekt, så fick vi i fredags skriva på kontraktet på en lägenhet!!! I snart två månader har vi bott alla fyra personer i en etta på 28kvm. Vilket har funkat hur bra som helst och även här har jag varit positiv. Men det har ändå varit lite speciellt att man när klockan är efter läggdags för Amatheus, dvs runt kl.19, så är allt becksvart och tyst i lägenheten och en av oss får sitta i lilla klädskrubben och jobba, där vi även har kläder för fyra personer och all smutstvätt och vårt enda förråd, och den andra får sitta på toaletten :) Men även det har ju sin charm och det är rätt roliga kontraster det här med att bli Årets Eldsjäl, få ta Kungen i hand för Årets Miljöhjälte o.s.v. och så driver vi vårt projekt från toalettstol, ha ha.

MEN! Så har vi varit och kollat på lite andra lägenheter i Rissne, där vi vill bo för det är relativt nära både till Maxis skola i Sundbyberg och Amatheus dagis i Spånga, och vi står i en bostadskö där inom Förvaltaren. Flera lägenheter som vi har sett har inte varit så himla kul, men vi har tänkt att det skulle kunna vara en kompromiss ändå. Men vi har inte fått dem. Och sedan var det en lägenhet som var så himla fräsh och fin som vi tyckte om direkt men insåg att det skulle vara omöjligt att få. För det var flera före oss i kön som tackat ja. Och plus att vi är så otroligt kreditovänliga då vi inte haft någon fast inkomst sen jag vet inte när o.s.v. Men så fick vi reda på att vi nu ändå stod som nästa i kö (ingen aning vad som hänt med de andra). Så vi skrev ett brev till dem, berättade om allt vi gör, om våra paket vi säljer, vårt engagemang, Amatheus dagis i Spånga + att vi skickade med en bild på oss och Kungen och vår tidning – och tamtamtamtam…. Vi fick lägenheten! Och redan från den 1/12. Så nu blir det snart flytt igen och vi och barnen får lite mer space och vi kommer kunna rädda världen hur mycket till som helst!

Life is magic!

/Sophy



Äventyret fortsätter

Det har hänt så mycket de senaste veckorna så vi hinner inte med att berätta om allt. Så här kommer en liten uppdatering.

Igår var vi på Ulriksdals Slott och fick ta emot diplom för Årets Miljöhjälte som vi blivit tilldelade av Världsnaturfonden WWF och MinPlanet.se. Diplomet fick vi väldigt högtidligt ta emot av Sveriges Kung :) Vi blev väldigt överraskade när vi fick veta det för en vecka sedan, men vi har varit i ett sånt flow på senaste så det kändes samtidigt väldigt naturligt. Men det var ju särskilt roligt för Amatheus och Maxi att stå där och skaka hand med Kungen. Särskilt kul för Maxi tror jag som stolt kan berätta i skolan att han har fått ett pris av Kungen för att han har gjort något bra. Att det liksom lönar sig att vara schysst mot världen. Amatheus frågade Magnus rätt högt när kungen var en halv meter ifrån ”Vem är det som är Kungen?” :) Amatheus och Maxi räckte dessutom över filmen HOME och vårt magasin Heroes of Today till honom.

Annat som hänt är att vi blivit intervjuade av båda tidningarna på Åland, Södertäljeposten och fantastiska tidningen ETC. På fredag blir vi intervjuade i LT. Tidigare var ju också Magnus med i Klotet i P1 där de även intervjuade Yann Arthus-Bertrand, skaparen av HOME, som verkligen berömde oss och vårt projekt, vilket känns extremt kul. Förra söndagen (10/10/10) var jag konferencier tillsammans med fantastiska Samuel Jarrick, från Klimataktion, på Sergels Torg hela dagen, då det var världens största globala manifestation någonsin. Över 7000 aktiviteter och evenemang i 188 länder firade och skapade hållbara lösningar för klimatet och världen.

Vi håller på och inleder ett gäng spännande samarbeten med olika aktörer och beställningarna tickar in. Idag var det en aktör som ringde Magnus och ville köpa 100 HOME och 100 Heroes of Today och ge till alla i sitt ”nätverk”. Än så länge är det dock mest filmen som säljs, magasinet går det lite trögare med, men vi har fortfarande inte kommit igång riktigt ordentligt med säljet, då det är lite smått kaotiskt på hemmaplan. Amatheus kom in på världens fantastiskaste waldorf-dagis i Spånga, så därför bestämde vi oss snabbt för att flytta hit i krokarna. Vilket gör att det just nu är inskolning på dagis, där någon av oss måste vara med varje dag, de senaste en och en halv veckorna. Och det lär antagligen pågå även nästa vecka för att göra det lugnt och bra för honom. Allt detta gör också att vi just nu bor 4 personer i en etta på 28 kvm i Sundbyberg. Här bor, jobbar och sover vi. När det är läggdags för Amatheus vid 7-tiden betyder det att man oftast får sitta i ”garderoben” eller på toaletten och arbeta. Men med tanke på hur många människor som lever på mindre yta och med 100 gånger sämre standard än detta, så funkar det ändå bra för oss. Det som tar stryk är dock tiden och utrymmet till att arbeta. Så just nu söker vi lite större lägenhet + att vi ska flytta ut ur Järna-lägenheten till den sista oktober. Dessutom pluggar jag heltid på distans, vilket jag börjat inse att inte är så hållbart just nu :) Vilket även kroppen känner av, då jag varit uppe sen tre i natt med så mycket magkatarr-ont så jag suttit på toaletten och spytt och varit sängliggande hela dagen.

Men trots allt detta kaos så känns livet bättre och mer positivt än någonsin och vi har mer flow än på väldigt länge. Vi har en utmärkelse av WWf i ryggen, vi bor i Stockholm och kan spontanträffa människor och gå på möten, utan att behöva sitta på pendeltåget en timme och Amatheus dagis är det vackraste av allt och jag är så lycklig ända in i hjärtat för att han får gå där. Vi har en och en halv månad på oss tills vi ska betala trycket för tidningen. Och med lite jävlaranamma och lite hjälp från alla som tycker om filmen och tidningen så ska det allt gå!

/Sophy



Amatheus vegankost väcker reaktioner
oktober 7, 2010, 8:58 f m
Filed under: Amatheus, Av Sophy, Barnpedagogik, Djuren, Djurrätt, Familjeliv, Klimatet, Veganmat

Det väcker reaktioner att Amatheus är tre år och vegan. Vilket jag är så oerhört stolt över att han har varit ända sen födseln. Blir tacksam varje gång jag kommer på det. Plus att han även äter till 90 % ekologiskt. Men förstår att människor reagerar eftersom man inte hör om så många barn som är det, även om det är vanligare än man tror.

Elin på MinPlanet.se fick ett mail från en läkare:

Hej!

Har du funderat på om det är bra att en treåring är vegan? Får han i sig alla de näringsämnen i tillräcklig mängd som han behöver för sin utveckling? Utan att käka kosttillskott? Har föräldrarna den specialkunskap som behövs för att ge ett litet barn det han behöver? Har de talat med nutritionister och dietister och räknat ut ordentligt?

Detta blev mitt svar:

Hej,

Tack för omtanken. Jag har själv varit vegan i nästan tio år och har bra koll på vad man behöver få i sig. Både Amatheus och vi äter kosttillskott för det som det kan vara svårt att annars få i sig när man är vegan. Vi har koll på att han får i sig rätt mängd. Även pratat med kostrådgivare och barnmorska om detta. Många personer som är veganer eller vegetarianer har ofta bra koll på att de och deras barn får i sig en näringsrik kost. ”Bland-ätare” tänker ibland att det är självklart att de alltid får i sig allt det de behöver, vilket inte alls är självklart.

Det finns många uppgifter som pekar på att kött inte heller är bra för små barn. (Dessutom rekomenderar ju Världscancerfonden att vi inte konsumerar några charketuriprodukter alls.) Och vi anser att Amatheus ska få välja själv när han blir äldre om han vill äta kött. Eftersom kött (och mjölk)produktionen är ett av de största hoten mot klimatet och hans egen framtid. Det skapar även väldigt mycket lidande för både djur och människor redan idag. Något vi inte vill att han ska behöva ha på sitt samvete. Samt för hans hälsas skull. I Sverige finns det idag fullgoda alternativ för människor att klara sig på vegetarisk eller vegankost vilket vi anser är ett väldigt ansvarsfullt val, både för Amatheus och planeten vi alla bor på.

För att citera en av de stora:

”Ingenting kommer att gynna den mänskliga hälsan och öka chansen för överlevnad på Jorden lika mycket som evolutionen till en vegetarisk diet.” – Albert Einstein

Hoppas detta kunde lugna din oro.

De vänligaste hälsningarna,

Sophy – Stolt mamma till Amatheus som älskar mat :)

Apropå ämnet, här hittade jag intervju på MinPlanet.se med fantastiska Jonas Paulsson om Köttfri måndag: http://www.minplanet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=1486:wwf-gillar-koettfria-mandagar&catid=2:miljoenyheter&Itemid=14

/Sophy



Nu är det kul!

Nu händer det hundra grejer på en och samma gång men det kul grejer och det känns KUL att stiga upp på morgonen för att jobba. Och att inte vilja gå och lägga sig för man vill bara fortsätta och fortsätta. Fast med vetskapen att Amatheus vaknar vid senast 7 på morgonen så är man ju lite tvungen ändå. Men det är skillnad att ha hundra grejer på gång och känna sig panikstressad och att ha hundra grejer på gång och att bara tycka det är så himla kul! Som nu!

Amatheus sommarlov på Åland är slut, han har haft det helt fantastiskt. Vi har jobbat mycket men det har varit svårt att klaga för vi har kunnat äta lunch 50 meter från havet varje dag under 2,5 månad. Men nu är vi  tillbaka i Järna och Amatheus kom tillbaka till dagis igår (då vakna han kl.5 för han var så taggad :). Tidningen har lämnats till tryck och på måndag får vi över 3 ton tidningar (20 000 ex) hittransporterade som vi kommer att få ha i en lagerlokal hos Saltå Kvarn, + ett gäng tusen hemma i lägenheten :)

På tisdag kväll åker Magnus ner till Göteborg och är med på biograf Draken där hjältarna Jack Johansson och Carl Mezcla (och vi) arrangerar en heldag med visningar av HOME, hållbar expo, klädbyte med Swap-O-Rama, föreläsning med Stefan Edman, panelsamtal och konsert med Kultiration! Och så tjuvlanserar vi Heroes of Today. Boka biljett (under dagen är det gratis, men på kvällen när det är Kultiration m.m. så kostar det 150kr för att täcka kostnader) och läs mer på www.filmenhome.se .

När Magnus är klar i Göteborg åker han tillbaka upp till Järna på natten och sedan på tisdagen så har vi lanseringsfest på Subtopiafestivalen! Åh, vad kul, och magpirrigt, det ska bli. Hittills är det ju typ bara vi själva som har sett tidningen och nu ska den ut i det fria och komma till nytta, vilket alltid är nervöst, men tror verkligen det kommer bli himla bra!

På Subtopia, den 2 sept, ser tiderna ut så här:
18.30 – Vi inspirerar från scen och berättar varför vi har satsat allt på att göra en tidning om hjältar
19.00 – Lanseringsfest, vi och Goodstore bjuder på ett gratis ex av tidningen (först till kvarn) och ekologiskt snacks
20.00 – Utomhusvisning av HOME (kommer bli hur fint som helst!)

Vi har gjort ett event på facebook, så det är enkelt att tipsa och bjuda in folk! Hoppas verkligen att så många som möjligt vill komma och är väldigt tacksamma för all hjälp vi kan få med att sprida infon om detta! http://www.facebook.com/#!/event.php?eid=144330618934417&ref=ts

Suptopiafestivalen verkar i övrigt vara en himla kul festival, med fritt inträde, så man behöver ju inte komma dit bara för våran skull :)
www.suptopiafestivalen.se

Så, nu har vi några dagar på oss att göra en hel lärarhandledning och en ny hemsida till den 1 september. + att det nu är massa människor från hela Sverige som kontaktar oss och vill arrangera visningar av HOME och köpa visningspaket. Det verkligen bubblar och det är svårt för oss att hinna med allt, men det är otroligt skönt alltihopa för det känns som att bitarna äntligen börjar falla på plats. Ett år av kamp har äntligen gett resultat! Nu är det dags att skörda, på alla dess olika sätt!

Ja just ja, vi har även blivit nominerade som en av 12 till Årets Miljöhjälte på sajten MinPlanet.se. Önskar att så många som möjligt röster på oss, de tre som får flest röster blir korad till årets Miljöhjälte. Vet inte om man vinner något annat än titeln, men med noll kronor i marknadsföringsbudget är det guld värt för oss att få uppmärksamhet för HOME och tidningen. Det går att rösta en gång om dagen! Vi behöver din hjälp! http://www.minplanet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=1375%3Aroesta-pa-vara-miljoehjaeltar&catid=3%3Aaktuellt&Itemid=13

/Sophy



”Jo Amatheus, det finns dom som äter RIKTIGA djur”
maj 10, 2010, 6:59 e m
Filed under: Amatheus, Av Sophy, Barnpedagogik, Djuren, Djurrätt, Familjeliv, Klimatet, Veganmat

Det är så bakvänt. Amatheus är vegan sedan han föddes. Han har den kost som skapar minst lidande. För djuren, för naturen, för jorden, för människorna. Att äta kött och mjölk står för oerhört stora utsläpp och är något som faktiskt sabbar hans framtid på jorden. Inte bara om han själv skulle äta det, utan ju faktiskt alla som äter kött bidrar ju till att minska hans förutsättningar att få en ljus framtid. Vi bor liksom på samma jord.

Så, Amatheus kost är den som INTE skapar lidande. Ändå är det han som är undantaget och för honom som jag måste berätta för, när han är oskyldiga tre år, att det finns de människor som äter djuren, som äter hans kompisar. Han kom hem idag och sa att dom andra fick fisk och kyckling på dagis. Och jag blir då tvungen att förklara att vi äter inte det, för vi vill att djuren ska få ha det bra och vara glada, och om man äter upp djuren så blir dom ledsna. För djuren är ju våra kompisar.

Då svarar Amatheus: Men det är inte RIKTIGA djur.
Och hjärtat blöder när han säger så. För hur förklarar man för en tre-åring att världen inte är så vacker som han tror. Det är så självklart att det i hans värld inte kan vara RIKTIGA djur. Man kan ju inte ÄTA djur. Hur skulle man kunna äta djur, som är så snälla, så roliga att vara med, som har liv och känslor precis som en själv. Och jag har inget riktigt svar till honom. Förutom att säga att det ÄR riktiga djur och att det är det som är så knasigt. Men att barnen som äter det inte förstår det… Eller snarare att deras föräldrar inte förstår det… För det är ju inte de små 1-2-3-åringarnas fel. Hur skulle det kunna vara deras fel?

Ofta säger människor något i stil med, men låt barnen få bestämma när dom blir så gamla så dom kan bestämma det, om dom vill bli vegetarianer. Önskar att detta skulla ändras. Låt barnen, när dom blir så gamla så om kan bestämma det, om dom vill börja äta kött. Om dom vill att djurens liv ska spillas för deras smaklökars skull. Om dom vill äta kött som bidrar till så mycket skövling av regnskogen, så mycket växthusgaser som förstör deras framtid osv. Är inte detta mer ansvarsfullt?

Pratade med en vän om det här häromdagen, som blev vegetarian redan som barn. Att hon tidigare inte förstod att t.ex leverlåda och sånt kom från djuren, det var ju bara något man åt. Om hon hade vetat att djuren dödades för att hon skulle få äta det, så skulle hon inte ha gjort det. Undrar hur många som är ärliga med sina barn om det här. Hur många som förklarar för barnen att djuren blir fruktansvärt grymt behandlade, på ett sätt som man inte ens vill föreställa sig, och sedan dödade för att barnet, eller de vuxna, ska få äta den maten. Trots att det finns fullgoda alternativ och att vi inte BEHÖVER äta kött. Hur många vuxna är bekväma med att berätta hur det går till med djuren för barnen. Hur många är bekväma med att berätta att dom där söta kossorna eller fåren, blir brutalt dödade, för deras skull. Att t.ex de små nykläckta kycklingbebisarna blir levandes nermalda i köttkvarnar, samtidigt som man hör deras skrik. Om man inte är bekväm att berätta det för sina barn, är inte det ett tecken på att det är något med hela det här köttfrosseriet som inte är korrekt. Om man inte kan vara ärlig med  det och berätta var det faktiskt kommer ifrån. Eller om man själv inte ens vill veta hur det går till på de här ”köttfabrikerna”.

Det är liv. Djuren har liv. Och vi ”leker Gud” och tar de liven. Jag förstår förstår verkligen inte hur detta kan ske fortfarande 2010. Jag trodde att vi hade utvecklats mer än så. Att vi hade blivit smartare.

/Sophy



Deppdag-Peppdag

Idag har varit en knäckdag, en deppdag, fast Magnus tycker det blev en peppdag på slutet. Och det är lätt att bli depp, fast nu känner jag mig också mer pepp än på flera dagar. Vill bara gå frammåt.

Vi har inga pengar. Vi har verkligen inga pengar, inte ens liiiite liiiite som Amatheus säger ibland när han vill ha lite till av nånting gott…. :) Vi har inte haft någon ordentlig inkomst på över ett år. Vi har gett allt och lånat och lånat och lånat av släkt och vänner för att kunna göra detta för att vi tror att det verkligen gör en skillnad. Nu kan vi inte låna mer och vi får inga ”riktiga” lån eftersom vi inte har några ”riktiga” jobb = sådana jobb som i dagsläget ger pengar men inte alltid en bättre värld.

För ca en månad sen var jag och Magnus på Arbetsförmedlingen i Södertälje för att skriva in mig. Tänkte i ett desperat försök att det kanske skulle gå att få in liiiite liiiite pengar därifrån under tiden, men man måste ju varit registrerad som arbetssökande i ett halvår för att få något stöd. Det lustiga var att jag inte ens fick skriva in mig ordentligt, för att det jag kan och jobbar med kräver utbildning på papper som jag inte har. Sånt som skribent, journalist, projektledare och konferencier som jag kan och är. Den enda utbildning jag har är högstadiet, två månader i gymnasiet innan jag försökte ta livet av mig och livets skola, vilket har givit och lärt mig enormt mycket, men inte enligt arbetsförmedlingen :) Så precis när jag står där och är lite halvknäckt över att inte få finnas som jag är så ringer Magnus telefon och han har ett långt samtal på engelska inne på arbetsförmedlingen. Det visades sig vara en av de högsta cheferna på Universal Pictures kontor i London som undrar om ”vår organisation” även har kontor i London och Australien eftersom de har önskemål att köra vår kampanj där också! Och det är ju detta som är det charmiga och vackra och fina i alltihopa och det är ofta så. Även när vi gjorde kampanjen på Åland, att människor tror att det är en stor organisation eller förening som ligger bakom det vi gör och vill göra, eftersom det vi gjort och vill är så pass avancerat. Men det är ju bara vi, två föräldrar som står på arbetsförmedlingen utan pengar :)

Men det är där vi VILL vara, det vi VILL göra. Det är på rätt nivå och det enda som känns som en tillräckligt hög nivå för varför satsa på något annat än det som verkligen verkligen gör en skillnad som är tillräcklig för alla miljontals barn som redan idag drabbas av klimatförändringar. Och även om det inte går, även om vi inte får ihop det, så ÄR det värt ALLT att försöka göra det. För jag VILL förändra världen och jag BEHÖVER göra det NU. Och egentligen har jag inget val, för det är det enda jag KAN göra. Jag kan om jag vill, jag vill så jag kan.

Så det som har varit den deppdag över att inte veta hur betala hyran, ha råd att ta pendeltåget in till Stockholm eller köpa all den fantastiska ekologiska veganska maten som Amatheus vill ha ÄR egentligen en peppdag. För vi lägger om strategin och ändrar och ändrar ända tills vi går i mål och vi SKA ta in de där sponsorerna så vi kan visa HOME i Globen den 1 september och vi SKA börja göra en helt fantastiskt inspirerande bubblande tidning nästa vecka och vi SKA göra 10:10 brett i Sverige och vi SKA satsa allt och skjuta allting annat åt sidan ett tag till.

För jag tror faktiskt fortfarande på en värld där allting är möjligt och jag tror på en värld där jag får finnas och för Amatheus skull ska jag göra liiiiite liiiiite och mycket till!