En blogg av Magnus och Sophy – Världen enligt oss


Krönika – Med respekt för det levande
februari 16, 2012, 8:45 e m
Filed under: Av Sophy, Djuren, Familjeliv

Till det senaste numret av Good News Magazine fick jag äran att skriva en krönika. Temat var biologisk mångfald och du kan läsa den här nedan eller klicka på bilden.  Fokus i Good News Magazine  är att visa på det positiva som sker i världen, inte för att blunda för problemen men för att människor ska finna ork och energi till att kunna lösa dem. Och dom gör ett fantastiskt jobb! Hemsida här. Facebookgrupp här.
—–

Med respekt för det levande

Jag sitter i soffan med fyraåriga Amatheus. Världens finaste lilla pojke. Vi tittar i en fotobok med stora vackra bilder på fantastiska djur. Boken heter ”Priceless – The vanishing beauty of a fragile planet”. I introduktionen skriver författaren, fast på engelska: ”Om jag vore grym skulle jag berätta om en miljon underverk som du aldrig kommer att få se eller röra. Fascinerande vackra varelser från hela världen som aldrig kommer att glädja, roa eller förvåna dig. Extraordinära liv med bländande komplexitet som aldrig kommer att ta andan ur dig – för vi har redan tagit deras. Men istället ska jag berätta för dig om alla de otroliga färger, texturer och röster som finns kvar. De ovärderliga levande juveler som delar din värld…”

Här någonstans rinner tårarna för mig. Jag gråter för de varelser vi har förlorat. Arter som försvinner. För när de dör ut är det för alltid. Samma gråt kommer när jag läser att forskare redan har börjat ge upp hoppet om vissa arter. Att den svarta noshörningen redan är utrotad och att vi nu måste börja omprioritera. För att kunna rädda vissa djur måste vi låta andra gå. Och att djur som jättepandan, tigern och isbjörnen, som tidigare fått mycket uppmärksamhet och resurser, kanske blir några av dem som får stryka på foten. Att det nu är upp till oss människor att bestämma vilka arter vi ska ha kvar på jorden. Vilka vi tycker att vi har råd att bevara. Och vilka vi kan vara utan.

Vi bläddrar i en annan bok. ”Tiger Spirit”.

På sidan 123 är det en vacker bild av det asiatiska lejonet. Lejoninnan med sin blick och bockskägg ser ut som en vis gammal kejsare. ”Läs vad det står mamma!”, säger Amatheus. Jag läser att av den här arten finns det bara 400 kvar i vilt tillstånd i världen. ”Är det många?” ”Nej, det är väldigt några.” ”Varför är det så? Är det någon som har ätit upp dom?” Och jag försöker förklara, men det är svårt.

För mig och min familj handlar det här med biologisk mångfald om respekt. Respekt och kärlek till livet. Vilket för oss betyder att låta livet bestämma själv hur livet vill levas. Precis som vi människor vill bestämma över hur vi lever våra liv.

För Amatheus är det här naturligt. Han vet att vi inte trampar på spindlar, för spindlarna vill leva. Han vet att vi inte äter djuren, för djuren vill leva. Amatheus utbrister ”Ånej!” när han på bild ser ett djur i fångenskap eller en rödkokt kräfta. Vi bryter inga kvistar från levande träd och flugsvamparna får stå kvar där de står.

Vi är kompisar helt enkelt med det som lever. Och kompisar tar hand om varandra.

Glädjen i Amatheus ögon när han får syn på ett djur. När han sätter sig på huk och i respekt inväntar det där mötet. Utan att jaga en upplevelse, eller tro att djuret ska vara honom till lags bara för att han är människa, låter han katten, ekorren, ankan komma till honom. I respekt för det levande och på djurets villkor.

/Sophy Elevall

Annonser