En blogg av Magnus och Sophy – Världen enligt oss


Varför Veckans hjälte?
november 25, 2011, 5:28 e m
Filed under: Av Sophy, Heroes of Today, Hjältar, klimatarbete, Vara sig själv

För drygt en vecka sen lanserade vi vårt nya koncept Veckans hjälte!

”…för att varje vecka lyfta fram en av de många hjältar och eldsjälar som finns ute i landet. Människor som genom sitt engagemang för en bättre och mer hållbar värld inspirerar till förändring och får oss andra att tro på vår egen förmåga att göra något. Människor som visar ett EN person kan göra skillnad och att ett engagemang kan ske på hundratals olika sätt.

Veckans hjälte kan vara allt från en gymnasieelev till en artist eller företagare/entreprenör. Helt enkelt vem som helst! Det viktigaste är inte personen som sådan utan det hon eller han gör (eller har gjort). Det kan vara en engångshandling eller ett längre åtagande, med syfte att påverka och inspirera andra i en mer hållbar riktning, eller att driva igenom en förändring eller aktion som gynnar vår planet.”

Det känns väldigt fint att göra detta. Särskilt då vi ännu inte fått ihop pengarna till vårt skolprojekt och kan göra nya tidningar, så känns det skönt att hålla det levande. Skönt att kunna lyfta några av alla de fantastiska människorna som finns. Vi har redan ett dokument på över tre sidor med bara massa namn på människor som vi tycker skulle passa att bli Veckans hjälte. Det finns så många. Önskar vi hade mer resurser och tid så vi skulle kunna lyfta en person om dagen. Tipsa oss gärna om fler!

Jag brinner för att ge människor hopp. Och det blev tydligt för mig att det faktiskt går fram igår när jag pratade med Amatheus lekskolefröken. Hon har fått en tidning av oss och igår både berömde och tackade hon mig för arbetet vi gör. Att hon blev alldeles varm  – och ja, faktiskt kände hopp, tack vare att hon fick läsa om så många som gör något gott. Och det är liksom det som är mitt mål med allt jag gör. Det är kanske inte direkt Magnus, eller Jennies (som jobbar med oss) mål (vilket antagligen gör oss till en bra arbetsgrupp, att vi vurmar för lite olika målgrupper). Men för mig med min bakgrund är detta så viktigt. Att få människor att känna tacksamhet, och ge en känsla av att de inte är ensamma om att bry sig. Och ge den där lättnaden – det finns faktiskt bra och goda människor. Shit vilken tröst.

Jag tror att jag ibland framstår som en ganska känslig person, vilket jag egentligen bara tycker att är en bra egenskap, men förut grät jag ganska ofta direkt jag hörde om orättvisor, klimatförändringar, någon som for illa osv. Jag blir fortfarande ledsen av det här, trots att jag på nåt sätt har blivit lite mer hårdhudad. Inte avstängd direkt, men när jag nu jobbat med såna här frågor i ca 6 år, så har jag på nåt sätt lärt mig att inte ta in allt precis hela tiden, för då skulle det göra för ont. Men det jag däremot blir tårögd av nu, det är när någon gör något gott. När jag hör om någon som engagerar sig, som sätter sina egna intressen åt sidan och agerar ur ren medkänsla och empati. Eller någon som ser ett problem, och istället för att bara struntar i det faktiskt gör något åt det. Och det här slår aldrig fel, jag kan inte värja mig, tårarna kommer direkt, för jag blir så oerhört tacksam över att de här människorna finns. Och även tacksam över mitt eget liv.

Jag vet att inte alla funkar som jag, men om jag på något sätt kan tappa kanske 10% av det här på flaska och ge det till andra, t.ex. genom Veckans hjälte eller Heroes of Today, då är det så himla mycket värt det. Att få ge människor som kämpar för en bättre värld, eller människor som inte över huvud taget tror på att en bättre värld är möjlig, lite hopp och en känsla av att det faktiskt går. Att allt inte alltid kommer vara som det är idag och att det finns SÅ många som bryr sig.

Och att sedan på något sätt berätta att det är så fint att göra det här tillsammans och att vi alla sitter ihop. Att de vi skriver om inte är några supermänniskor. Det är helt vanliga människor som du och jag. För det är så himla lätt när man pratar om hjältar, eldsjälar, sociala entreprenörer o.s.v. att det blir ”dom där duktiga”. Dom som inte är som jag. För jag kan inte, jag är så dålig och dom är så bra.

Och det här är nånting som snurrar i mitt eget huvud också, speciellt sen jag flyttade till Stockholm, att alla andra är så bra och jag kan ingenting. Senast igår satt jag i badkaret och smågrät och kände mig totalt värdelös, usel och tänkte att jag är sämst i världen på precis allt.

Så hur gör man då? För att få människor som ibland känner att de är uslast att inse att även de är hjältar? För det är ju de människorna jag brinner för.

För mig är det viktigaste det att man försöker. Och det säger jag även till mig själv. Det viktigaste är att jag försöker. För mig är det mest hjältemodiga att man utifrån sin egen medkänsla för andra människor, djur eller natur, gör något gott. Och för att göra det behöver man inte vara en supermänniska. Man behöver inte göra stora events, starta ett räddavärldenföretag eller driva en lyckad kampanj. Man kan göra det också, om man vill, men man kan lika gärna säga till sina föräldrar att man bara vill äta ekologisk mat eller önska sig att bli djurfadder i julklapp. Helt enkelt börja med att stå upp för sina egna värderingar, för jag tror att ingenting påverkar ens nära och kära så mycket som just det, och sedan på något sätt börja agera där efter, hur litet eller stort det än är.

Det är sånt som ger mig hopp och gör mig tårögd av tacksamhet. Och som gör alla som vill till en hjälte. Kanske till och med mig :)


Allt gott,

Sophy

Annonser